En gåva som känns

Den här bloggen har mestadels handlat om mina barn och hur fantastiska de är. Fullt naturligt så, varje morgon som jag vaknar så förälskas jag på nytt i dessa två liven, som sätter mening i mitt liv, fyller tillvaron med färger och skapar lycka där det normalt inte finns någon. Det låter som att få barn är att hitta sitt lyckopiller, och så är det kanske inte för alla, men det är min bestämda åsikt och känsla. Men det är en fantastisk människa som jag har glömt att ta upp i detta. Personen som står med mig i vått och torrt, han som orkar att ta mina dåliga sidor och vända på dem helt till något bra. En person med respekt och en vänlig inställning. En underbar pappa. Min F.

Han har varit den klippa under den här tiden som jag har kunnat lita på. Hans ord och handlingar ställer mig fast på jorden och gör att jag ser på saker och ting precis som de är, inte några föreställningar eller några förskönande detaljer. Ärligheten och öppenheten finns där för det vi går igenom och det är ett drag hos honom som har fått mig att bli mer jordnära. Han i sig är en gåva till vår familj, men när han verkligen anstränger sig så kommer han med gåvor specialanpassade just till lilla mig. Han visar att han känner mig och förstår vad jag gillar och det är en väldigt attraktiv egenskap hos honom. Det senaste han köpte var ett armband från Edblad som jag verkligen älskar. Vill du köpa något liknande till din sambo/fru? Det finns smycken från Edblad hos Blingit om ni vill ha mycket att välja på!

Ute med vrålåket

Nu har jag nyss kommit hem från en promenad med tvillingvagnen, a.k.a. vrålåket. Att gå med tvillingvagn är inte alltid helt enkelt med tanke på att den är bredare än en vanlig vagn. När jag blev gravid tänkte jag mycket på de där dagarna när man är ute och går en mysig promenad med barnvagnen, men nu när jag går med tvillingvagnen är det som att jag har blivit lite snuvad på den känslan.

Visst är det mysigt, men det är lite svårare att ta sig fram. Att gå in i affärer är bara att glömma, och alltid är man i vägen för någon. Det positiva är väl att både Lykke och Liam älskar att åka vagn och somnar nästan direkt när man börjar gå, och det är ju skönt att det finns tvillingvagnar så att man slipper vara två vuxna varje gång man ska ut.

Att ta promenader är både ett sätt att få barnen att sova och ett sätt för mig att få lite motion. Ibland lyckas jag ta mig iväg till gymmet där jag har börjat träna lite försiktigt igen efter graviditeten, men det blir också en hel del promenader. Det är påfrestande att vara småbarnsförälder, och träningen gör mig både friskare och starkare så att jag kan tackla vardagen bättre!

Barnrummet

barnsängLykke och Liam har ett eget rum i vårt hus. Innan vi visste att vi väntade tvillingar funderade vi på att ställa in en barnsäng i vårt sovrum, men två sängar fick helt enkelt inte plats. Dessutom behöver man också ha plats för en massa andra saker (som barnens garderob till exempel, ooops!), så vi bestämde oss för att göra om kontoret till barnkammare. Nu har vi två barnsängar där inne plus skötbord, fåtölj för amning, förvaring av kläder, ett berg av blöjor och lite annat. Det går åt en hel del blöjor när man har tvillingar kan jag tala om…

Min man Micke är inte så intresserad av inredning så jag fick lyxen att bestämma helt själv hur det skulle se ut. Väggarna är målade in en ljusgul ton och jag har satt upp lite hyllor på väggarna och ställt in del fina möbler som till exempel en gammal pall som jag har ärvt av min mormor. När barnen är så små spelar det ju ingen roll hur man inreder. När de blir äldre kommer jag givetvis att inreda efter funktion, det vill säga ut med allt ömtåligt och in med en massa roliga och kreativa saker.

En sak som jag älskar när det gäller inredning är tavlor, och i barnkammaren har jag satt upp olika posters som jag har beställt från nätet. Det är både ”barnmotiv” och andra motiv blandat, som till exempel en fin och färgglad cirkusposter och en poster med en stilren fågel. Jag är faktiskt riktigt nöjd med det. Jag ska försöka ta kort på det sedan så att jag kan visa er, om jag kommer ihåg det

En mamma som tränar

salladInnan jag blev gravid tränade jag en del. Som gravid tränade jag också den del, men i takt med att jag blev större blev det förstås svårare att träna. Eftersom jag väntade tvillingar växte magen snabbt, och på grund av olika komplikationer med graviditeten blev jag också ordinerad att ta det lugnt och i slutet av graviditeten blev jag helt sängliggandes. Träningen dog ut med andra ord, och när tvillingarna kom fanns det knappast tid att tänka på sig själv. Dessutom hade jag ju genomgått ett kejsarsnitt och det tar längre tid att återhämta sig från det än det gör från en vanlig förlossning.

Nu när barnen har blivit något äldre och man känner att man börjar få rutiner kan man ibland ägna sig åt sig själv en stund. Det är fortfarande otroligt mycket att göra, men jag och Micke avlastar varandra bra och vi har på något sätt kommit underfund med vad som är viktigt och vad som faktiskt kan vänta en stund. Dessutom har vi blivit mycket mer effektivare i det vi gör. Det tar inte längre en kvart att plocka ur en tvättmaskin. Det tar kanske fem minuter för man behöver faktiskt inte hänga upp alla kläder spikrakt och så kan man ge barnen flaska samtidigt.

Att barnen både ammar och dricker ur flaska gör också att jag och mjölkbaren inte behöver vara tillgänglig 24/7 och därför faktiskt kan sticka ut en stund utan att världen går under. Bebisar äter ofta. Väldigt ofta. Om inte Micke hade kunnat ge barnen flaska vet jag inte om jag hade gjort annat än amma tvillingarna. De vill ju nämligen inte alltid äta samtidigt… Så nu tränar jag faktiskt lite igen. Det handlar mest om att bygga upp kroppen igen efter graviditeten, men jag känner verkligen att jag blir starkare och gladare av det!

Dags att pimpa sovrummet?

Som småbarnsförälder är det svårt att hålla hemmet skinande rent hela tiden, och man lär sig helt enkelt att leva med lite dammråttor i hörnen och kläder som inte hittar till garderoben. Min familj lever förstås inte i smuts, men ibland prioriterar man viktigare saker. Dessutom tror jag inte att det är hälsosamt att hålla hemmet sterilt och bakteriefritt, det är så barn utvecklar allergi… Innan jag fick barn älskade jag att inreda och göra om hemmet, och det gör jag fortfarande även om det händer lite mer sällan.

Just nu funderar jag på att göra om mitt och Mickes sovrum lite. När jag var gravid köpte vi en ny säng med specialmadrass eftersom jag hade svårt att sova och kände mig väldigt obekväm. Nu funderar jag på att köpa en snygg sänggavel till den. Jag har tittat lite på sänggavlar på nätet och hittat en som jag skulle vilja ha. Det som är bra med denna sänggaveln är att den både är snygg och praktisk. Den har nämligen nackkuddar som ser väldigt behagliga ut när man sitter och läser i sängen. När barnen (förhoppningsvis) har somnat på kvällen finns det inget skönare än att sätta sig i sängen med en god bok och bara koppla av en stund.

Jag hittade sänggaveln på Trademax och jag måste säga att den verkligen har ett lockande pris. Den sidan har väldigt många fina saker som inte kostar skjortan. En inredningstok som jag skulle kunna gå bananas där och handla hur mycket som helst, men jag tror nog att jag börjar med sänggaveln.

Barnkläder!

barnkläderJag älskar barnkläder och när det gäller det intresset är det ett stort plus att ha två barn. Att dessutom ha en flicka och en pojke är ännu bättre! Nu klär jag inte direkt mina barn i typiska flick- och pojkkläder på det viset, men jag är inte heller den som vill sudda ut genusgränserna. Jag klär mina barn i det jag tycker är fint helt enkelt, och enligt mig finns det en uppdelning för flickor och pojkar när det gäller kläder. När barnen blir äldre får de givetvis välja sina egna kläder, men jag tänker inte sätta på Liam en prinsessklänning bara för att visa vilken supermorsa jag är.

Jag köper väldigt mycket barnkläder på loppis. Bebisar växer ur sina kläder snabbt och det betyder att många kläder man hittar kan se helt nya ut. Jag köper sällan nytt förutom när jag hittar något som jag verkligen vill ha. Eftersom det finns speciella barnloppisar där kläderna ofta är upplagda efter storlek så är det väldigt enkelt att hitta mycket fint, och priset blir en bråkdel av vad det hade kostat att köpa kläderna nya. Jag brukar kika på de lite större storlekarna också, för man vet ju att barnen snart kommer att vara där och om jag hittar något riktigt snyggt så sparar jag det helt enkelt i garderoben i några månader tills det passar.

När det gäller smak och stil så är jag ganska delad. Jag gillar både tuffa och söta kläder, och jag kan både klä mina barn i bodys med hårdrocksband på och små söta mössor med nalleöron. Jag gillar inte när det blir för ”plottrigt”, dels för att jag helt enkelt inte tycker att det är snyggt och dels för att jag tycker att bebiskläder ska ha mer fokus på funktion och bekvämlighet än på utseende. Det är ju inga dockor man klär på!

Lykke och Liam

Det här blogginlägget tillägnar jag mina underbara barn! Bloggen handlar ju trots allt en hel del om dessa små trollungar, så här får ni lära känna dem lite bättre.

Lykke och Liam är tvåäggstvillingar, vilket betyder att äggen blivit befruktade av varsin spermie och att tvillingarna inte är genetiskt identiska. Enäggstvillingar är alltid av samma kön medan tvåäggstvillingar kan vara vilket som, som i mitt fall en av varje sort. Tvåäggstvillingar är inte mer lika varandra än ett vanligt syskonpar, men alla tvillingar tycks ändå ha ett speciellt band och en speciell kontakt med varandra. Jag kan se att mina barn redan nu får ut mycket av varandras sällskap trots att de är så små. Min åsikt är att man som tvillingförälder givetvis ska låta barnen skapa den här kontakten och det nära bandet, men att man också måste låta barnen växa i sig själva så att det inte ”växer ihop” allt för mycket.

Bebisar har ju egentligen inte så mycket personlighet. De lever för att få sina grundbehov uppfyllda skulle man kunna säga, men man märker ändå att Lykke och Liam skiljer sig en del från varandra i deras sätt att vara. Lykke är en ganska lugn bebis som finner sig i väldigt mycket. Hon behöver inte så mycket för att bli nöjd med andra ord. Visst kan hon ha humör, men det går över snabbt. Liam är lite mer av en ”drama queen” som behöver lite mer lock och pock för att somna, äta eller vad han nu ska göra. Så de är helt klart olika!